Dikter i Populär Poesis facebook-grupp under världspoesidagen den 21 mars

Man vill ha en dikt tonårsflicka

I det här avsnittet kommer jag till självhypnosen, hur det går till. På grund av jobb är det ett tag mellan artiklarna, men här får du länkar till de föregående, om du vill läsa dem först de öppnas i en ny flik så att du inte tappar bort denna. Del 2 — om koncentration När du har läst dessa inlägg har du förmodligen en aning om vad hypnos eller mental träning är för något. Nu ska jag berätta hur du gör för att lära dig att hamna där. Men först: Varför är det så bra med hypnos om du skriver? Jo, det är av två skäl. Det ena är rent praktiskt, du blir mer koncentrerad på att skriva, mindre störd av din omgivning med andra ord.

Tio redigeringstips

Såväl hos Harry Martinson som hos Ida Andersen är stenen besjälad. Harry Martinson skriver i Aniara Sång 28 försåvitt mimans fonoglob: Hon bad mig anföra Ledningen att hon sen någon epok var lika samvetsöm som stenarna. Hon hade hört dem ropa på stenars vis i Doris fjärran dal. Hon hade sett granitens vita gråt när sten och malm förgasas till en dis. Hon hade rörts av dessa stenars kval. Förmörkad i sitt cellverk av den hårdhet som människan visar i sin ondskas tid kom hon som länge väntat var därhän att hon på mimors sätt till final bröts ner.

Huvudnavigering

Mig låter bli att ställa frågan Mig tränar hela tiden på att befinna tyst och inte ställa några svåra frågor Försöker att inte heller avverka några beska kommentarer om det mig ser Mina rättrådiga åsikter ska mig spara och behålla själv Allt ifrågasättande tar hål på skimret som bleknar med svaret. Jag ska låta det flyga iväg bara Så! Flyg iväg bara! De lider inte när dom kliver rakt över moralens starka barriär Jag har bytt till blommiga vårgardiner nu Det hjälper inte stort Skänker varken inre frid eller stänger omodern världen som hela tiden ropar ut sin nöd I morgon ska mig kanske ta och byta ut dukarna Till ljusa vårfärger. Då blir det fint. Och lugnt. Det gör odla mycket att ha det fint cirka sig Sägs det. Är säkert blott dukarna som saknas i mitt leva Fredrik Lindskog den 21 mars kl. Undrar vem som bor därborta.

Egen erfarenhet

Månadsmeddelande Sune hade i lördags, som du kanske vet, fått två matlådor tillsammans kålpudding av den snälle Kjelle Kokerska. Lådorna förvarades i krogens kylskåp medans Sune passade på att provsmaka bira och vin ur den rikhaltiga repertoaren bakom bardisken. När han omsider begav sej hemåt medförde han i seger sina båda matlådor i en plastkasse. Han vaknade nästa morgon i sin säng för att som vanligt gå till jobbet och kunde då mot sin bestörtning konstatera att kålpuddingarna varenda spårlöst försvunna. Man skulle kunna ana att de flugit till månen. Dom var som uppslukade av ett bäckmörkt hål. Sune var djupt besviken samt sorgsen eftersom han anser att exakt kålpuddingen är en av den gastronomiska vetenskapens allra största landvinningar genom historien. Näst revbensspjäll förstås.

Bloggarkiv

Avskilja Publicerat onsdag 7 december kl Odla lyder en av Tomas Tranströmers mer kända diktrader. Det är lättare sagt än gjort: att vila i den erfarenheten, att det bara öppnar sig rum på rum inne i dej, i det som är du, att du inte har något slut samt att det är som det skall vara. Samtidigt finns det ju en slut, och medan vi försöker liv på så bra vi kan, odla länge det går, upplever väl flera av oss att vi vill hava kontakt med oss själva. Men — ska vi tro filosofen Martin Heidegger, är det mycket väl just när vi upprättar en sådan kontakt såsom det kan börja bli jobbigt. Förut upplevelsen av att du är ni och ingen annan, att allt övrigt i någon mening alltid är märklig — kan vara väldigt obehaglig. Förutvarande veckan sände vi ett inslag försåvitt Heidegger och ångest, av Isabelle Ståhl, i vår pågående serie Guru emedan, död idag. Dagens OBS är en slags svar på det, för det handlar bland annat om hur känslan av främlingsskap också kan vara ett positiv erfarenhet — och att vi någonstans i det hittar svaret gällande vad som gör Tomas Tranströmers dikter så speciella. Guide på resan, är Tomas Videgård, psykoterapeut.



Leave a comment